I dessa OS-tider

Har ni märkt att i och med att nya generationer blir OS-mogna får vi hela tiden nya spännande idrottsgrenar att följa i de allt mer specialiserade OS-tävlingarna? Vi har unga män och kvinnor som tävlar i grenar sådana som snowboard, och curling, och så såg jag något här om dagen där man skulle åka med snowboard längs en jättelång och kurvig isbana, och så göra trix. Eller så skulle de inte alls göra trix utan bara vara snabba. Fast en del gjorde trix i alla fall… Men min favoritsport lyser fortfarande med sin frånvaro, fast den har haft chansen att bli medtagen i åtminstone tio år. Därför tänker jag nu ägna en stund av min högst ordinära onsdagskväll till att dela ut lite medaljer i den splitternya grenen ”Irriterande Mobiltelefoni”. Grenen är svår, och ibland knepig att bedöma, men jag har ändå lyckats kora ut tre medaljörer. Poäng utdelas för 1) signalmelodi, 2) röststyrka, samt 3) uthållighet.

Vår bronsmedaljör är en äldre dam ombord på tåget som trafikerar mellan Helsinki-Joensuu. Tidpunkten är väl utvald: tio i sju på morgonen. De flesta passagerare småsover i sina säten. Nu får medaljkandidaten ett samtal. Som ringsignal har mormodern låtit någon av sina barnbarn spela in temamelodin till stjärnornas krig. Den får vi höra nu i sin helhet som en vackert irriterande bliip-melodi spelad med en snuvig låtsastrombon medan tanten letar i vild hysteri efter den ringande tingesten.

Stilpoäng: 6/10 Speciellt lade juryn märke till kandidatens oförmåga att ställa in volymen. Är det krig, så är det. Tyvärr tappar hon några poäng på att inte låta melodin gå i repris en sista gång när hon väl fått ut den ur väskan, som en fin avrundning på föreställningens intro.

Röststyrkan däremot, är riktigt imponerande:

– HÖR DU MAJ? JO -O, JAG ÄR PÅ TÅÅGET, SIR DU! GLASS TILL BARNBARNEN? MEN DET FINNS I FRYSEN, DU! JAA-A DÅ. JORDGUBBSGLASS. TRE LITER KÖPTE JAG. ELLER VAR DET KANSKE VANILJ? VA’ SADU? JOO-DÅ, JORDGUBBSGLASS! JORDGUBB… NEJ DÅ, INT’ STÖR DU MEJ, INTE. VA’ SADU? IFALL JA’ SOV? NE-EJ DÅ! JAG LÄSER TIIDNINGEN. HITTAR DU GLASSEN?

Här har vi en klockren 10/10. Precis på det här viset skall det gå till. Man påbörjar samtalet exakt på samma vis som man avslutar den. Ivrigt skrikandes. Extra plus i kanten ger vi för den utmärkta artikulationen, samt för den vackert knarrande savolax-dialketen, som vi har här försökt att avbilda så rättvist som möjligt är.

Vår bronsmedaljör sätter ribban högt: hon lyckades förlänga samtalet vid flertalet tillfällen, trots uppenbarliga och ihärdiga försök att avsluta det hela från den andre medspelaren, som tydligen hade drabbats av föreställningsnerver eller av smältande glass. Samtalet täckte gott och väl hela avståndet mellan Helsinki – Savonlinna. En riktig bragd, när man betänker, att resan i sin helhet är sex timmar lång, och Savonlinna är precis halvvägs. Dock måste vi dra av några poäng för outrot: en mycket tråkig och högst ordinär avstängning, när det finns möjligheter att underhålla medresenärerna ytterligare genom att exempelvis komma åt ringsignalknappen, som en härlig avrundning. 2/10

Vår silvermedaljör hittar vi mitt under liveföreställningen av ”Trollflöjten” sommaren 1997 – på Nyslotts Operafestival. Man kan nu tycka att en ringande mobiltelefon mitt under pågående föreställning är en gammal, uttjatad klassiker, som inte borde kvalificera någon till medaljplats överhuvudtaget. Men vår medtävlande hade hittat en helt ny och överraskande infallsvinkel som gav en härlig knorr på juryns irritation: det ringde inte alls i publiken, utan i orkesterdiket! Detta är att vara nyskapande, innovativ, och att ständigt leta efter nya, färska utmaningar! Visserligen var hela föreställningen mycket kort, och signalmelodin vanligt diskret, (när jag betänker vad vår bronsmedaljör skulle ha kunnat åstadkomma i samma skarpa läge med sin ringsignal, blir jag nästan lyrisk… stjärnornas krig som intro till Nattens Drottnings entré… jaja, man kan inte få allt) men överraskningsmomentet får sig extra stilpoäng: 9/10 0/10 10/10

Slutligen kommer vi då till vinnaren. Vår guldmedaljör är bosatt i Helsingfors. Att alla tre medaljörer kommer från ett och samma land, är inte alls förvånande – Finland har sedan start gått i spetsen av Irriterande Mobiltelefoni, samt Avancerad Mobilhysteri. Här finner vi allra flest mobiltelefoner/antal invånare. Den unge talangen upptäcktes en högst ordinär arbetsdagsmorgon, av min syster - också bosatt i Helsingfors. Talangscouten och den blivande världsmästaren står båda och väntar på bussen, han pratandes i sin handsfree. Fullt upptagen som han är på samtalet stiger han på bussen i djup koncentration – uppenbarligen lyssnar han nu på vad medspelaren i andra ändan har att säga. Genom hela bussresan fortsätter samtalet.

Samma scenario upprepas nu under nästföljande mornar exakt likadan. Den unge mannen står på busshållplatsen, och pratar i normal samtalston i sin handsfree. Fenomenet i sig är så vanligt förekommande att vi har full förståelse för min syster, som inte upptäckte följande små (men viktiga!) detaljer förrän veckor senare:

1)      Den unge mannen hade ingen handsfree. Eller någon mobiltelefon.

2)      Den andre parten som han pratade med, visade sig vara Gud.

Ringsignalen fick vi tyvärr aldrig höra... Därmed utdelas följande poäng: 0/10 10/10 (perfekt, i sammanhanget) 10/10

Och guldmedaljen utdelas därmed också till… alla reklamskapare som någonsin har övertygat sin kund om att skaffa sig handsfree! Applåder och visslingar, kära publik! Tack vare dem, kan vi numera omöjligtvis veta vem som pratar med gud, och vem som eventuellt inte har den direktlinjen inprogrammerad. Personligen kan jag tycka att det är lite smått oansvarigt, då vi numera de facto inte kan veta med säkerhet, om grannen på trottoaren är en vanlig handsfree skådespelare i full action, eller om det är en yxmördare, redo att släppa loss live. Det gör livet onekligen mycket mera intressant, det måste medges.

Nya, fräscha talanger upptäckes naturligen av våra talangscouter dagligen och timmeligen, men OS är ändå OS. Efter denna medaljutdelning återgår jag ändå tillbaka till mitt soffhörn. Mannen i mitt liv ropade nyss något om att Finland har tagit ytterligare guldmedaljer, förutom den jag precis delade ut. Det gäller att hålla sig a-jour.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback