billing

Wheee vågen! Jag har precis blivit en höginkomsttagare! Åååh vad härligt, jag har verkligen längtat efter att få... vänta nu... mindre pengar än innan att röra mig med... för... jag har inte fått någon löneförhöjning... inte heller har jag fått några extrainkomster... faktum är att det är precis samma summa pengar som innan som uppenbarar sig på kontot den här månaden som alla andra månader, men centerledaren Maud Olofsson har i alla fall bestämt att numera så räknas även grundskolläraren Billing till höginkomsttagarna. Det gör faktiskt alla som tjänar 20 000 kronor/månad, eller mer. Japp, så är det. Och som bestraffning för denna skyhöga månadsinkomst vill M. Olofsson - alla föräldrarnas bästa kompis - ta bort barnbidraget från alla oss som tjänar så snuskigt mycket pengar att vi knappt vet vad vi skall göra med dem alla.

Ja hon har helt rätt i sitt antagande att de flesta föräldrar som tjänar hutlösa 20 000 per månad verkligen har råd att sätta in hela barnbidraget på ett separat konto, märkt med barnets eller barnens namn. Konstigt, det där. Själv känner jag ingen som har råd med sånt. Själv har jag två barn. Den dagen då dessa två skall börja gå till dagis kommer barnbidraget gå oavkortat till barnens dagisavgifter. Barnbidrag för två barn: 2100. Dagisavgift för två barn: 2100. Staten ger, staten tar.

Skulle det här gemytliga förslaget bli verklighet skulle jag och min man få en till månadsräkning på 2100 som måste betalas från våra nettolöner varje månad. Idag blir det plus minus noll, i och med bidraget. Jag undrar på fullaste allvar hur vi skulle få det hela att gå runt? Sälja huset, tippar jag på. Nu är det ingen lyxvilla vi bor i, precis. För att skillnaden ekonomiskt skall bli någorlunda kännbar gissar jag på en tvåa i en förort nånstans - för ifall man inte är en miljonär på riktigt så är det tydligen inte meningen att en höginkomsttagare och storfräsare som jag själv skall bo i hus, översätter jag förslaget till. Jag har tagit studielån och studerat i 4,5 år för att tillhöra den löneklassen som jag nu tillhör. Inget har jag fått gratis. Om jag tjänar mer pengar än mina klasskamrater lokalvårdarna så är det för att jag har studerat lite längre än gymnasiet, och lånat pengar för att kunna göra det. När jag var fyra år gammal bodde jag i en förort som då som idag rynkas på näsan åt. Jag visste var blottaren bodde, jag visste var sniffaren bodde, jag visste var knarkarna höll hus, i korthet - vilken som var den säkra vägen hem från lekskolan. Det fanns en. Så vill jag INTE att mina barn skall ha det. Det är för att kunna ge dem något annat som jag har studerat och tagit studielån.

Nu bor jag och mina barn och min man i ett hus på landet, och området är lugnt och tryggt. Rådjur besöker oss i trädgården och jag behöver inte oroa mig för att barnen skall springa ut på någon hårt trafikerad väg. Några lyxutgifter har vi inte att skala bort, och inte heller har vi några lyxiga vanor att skala ner på. Men M. Olofsson tycker att jag ändå är så rik att jag gott och väl kan klara mig utan barnbidraget, som jag antagligen ändå sätter in på ett privat sparkonto. VERKLIGHETSKONTAKT! Jag har inte ens ett sparkonto för mig själv och pensionssparande är ett stort skämt! Får vi en extra räkning från tandläkaren eller från rörmokaren blir vi svettiga båda två, då vi inte riktigt vet exakt varifrån pengarna till den nya utgiften skall dimpa ner ifrån. Det går runt, men inte så väldigt mycket mer än så. Jag tycker ändå att huset och trakten är värt det. Tyvärr kan 2100 mindre/månad göra en sjuhelsickes skillnad. Det kan vara rätt så avgörande för oss när det gäller möjligheten att bo i hus eller bo i en tvåa i den där förorten som jag hatade de första sexton åren av mitt liv. Tro inte Maud, att jag tänker låta dig sparka ner mig utan protester. Jag tänker slåss för mitt bidrag. Och jag har redan en aning om hur det kommer att gå i nästa val: det blir uteslutningsmetoden som gäller den här gången också.